Hundens Dag är vi aningen medtagna här, även dom med päls..Jag vill först tacka alla som kom, det var en enorm uppslutning så jag, Susanne och Cina är toknöjda, speciellt tack till Sarah och Jimmy från GBG´s Hundungdom. Det var trevligt att träffa alla och prata med folk och hundar. Jätteroligt att så många av mina elever dök upp, en extra kram till er:) Jag tyckte allas hundar var enastående som klarade så mycket folk, vid något tillfälle var det lite gruff men det berodde på att de fick hälsa i koppel, det kan lätt leda till bråk eftersom hunden sitter fast. Bara för att man är en hund betyder inte det att man vill hälsa på alla hundar. Hälsade ni på alla igår bara för att de var människor....???
Mina hundar satt inne på kontoret i butiken, det var väl sådär, tyckte dom. Jag tog ut Juno och visade Full Rulle! med henne och det gick kanon! Hon klarade det galant, fastnade bara lite med nosen i marken (hennes nos satt tidigare fast med superlim i marken...). Som tur var fick hon inte syn på sin bästis Zino utan fokuserade på det vi gjorde. Duktig tjej!! Tyvärr tog jag inte ut Polly så mycket som jag tänkt, bara till fotograferingen med Norra Halland, för de ville fota just henne! I fredags blev vi nämligen påhoppade av en lös hund (igen!) och då går hon upp fruktansvärt i stress eftersom detta hänt flera gånger under sommaren och hon har även blivit biten tidigare. När jag tog ut henne reagerade hon kraftigt på en hund men när vi jobbat en stund lugnade hon ned sig och vi kunde genomföra fotograferingen och gå ett varv utan problem.
Sammantaget var det hellyckat och vi tänker köra varje år, som ett litet event. Många sa just att de tyckte det var kul att det hände något "på byn".
Nedan några foton jag tog tidigt på dagen, hann inte ta så många...
Idag skall jag och hundarna gå upp i skogen, lufsa lite, plocka blåbär (om ryggen tillåter..) och fika. Jag tänker inte säga ett ord, för min röst är helt slut, nästa år måste jag ha en mikrofon. Vi funderade på att ha det men trodde aldrig att det skulle bli såååå mycket folk ;-)
Trevlig söndag!/Marja, Polly & Juno
söndag 10 juli 2011
torsdag 7 juli 2011
Hundens signaler
Hunden har ett rikt språk baserat på rörelser, kroppshållning, attityd och ibland ljud. De "pratar" som bekant inte svenska. Vi människor missförstår ofta hunden för vi tolkar det hunden säger ur ett mänskligt perspektiv. Hundens språk brukar kallas för signaler och den kombinerar ofta dessa signaler, vilket kan vara svårt att förstå för människor, beroende på hur hundvan man är. Det är viktigt att inte stirra sig blind på t.ex bara svansen eller att den reser ragg utan istället ta in HELA hundens attityd och rörelsemönster.
Här ser vi Polly med svansen i neutralt läge och öronen framåt men långa glada mungipor. Hon är förväntansfull och hoppas på att bollen snart kommer flygandes.
Här leker Tracy och Juno, de leker väldigt tufft för de är systrar och litar fullständigt på varandra, de gillar att "brottas" med käftarna öppna. När man ser den här bilden och inte vet det så kan det uppfattas annorlunda...men de har öronen mjukt bakåt och långa mungipor. En arg hund har öronen framåt, korta mungipor och hela kroppshållningen är stel, den skulle aldrig finna sig i att ligga ned, som Tracy gör.
Här ser vi Avian, som är på hugget, lite uppstressad men han vill ändå hälsa på Polly. Hon skickar ut en lugnande signal genom att vända huvudet åt sidan och klia sig. Lugna ned dig, säger hon. Notera hennes långa mungipor och avspända hållning gentemot Avian, som har svansen högt, lutar sig framåt, har öronen framåt MEN han är inte arg, (vilket man skulle kunna tro) för hans mungipor är långa och mjuka, bakbenen är lite sänkta under honom och han lyfter försiktigt på ena framtassen . Hade han varit arg hade han stått ordentligt på bakbenen, varit stel i kroppen och haft korta mungipor.
Hundjuret är en fredlig art med stor anpassningsförmåga. Hunden undviker i första hand en konflikt, den kan varna men om ingen lyssnar kan den till slut känna sig så trängd att biter.Om ett barn leker med en hund utan en vuxens vakande öga - då kan det lätt gå fel. Hunden kanske inte vill leka mer men barnet förstår inte, ingen ser att hunden varnar och till slut, tyvärr kan hunden bita.
Detta är ABSOLUT inte hundens fel utan de vuxnas fel. En hund är ingen maskin, den har känslor och reaktioner som måste respekteras.
Polly respekterar att Lukas är liten valp och framfusig men ändå lite ängslig. Hon gör en tydlig lekinvit och talar om att allt är OK, hon visar honom hur man skall bete sig. Lukas öron ligger lågt, han är lite rädd och visar det tydligt med sin försiktiga kroppshållning.
När Polly vara 8 månader och vi var promenad, passerade ett hus och plötsligt kommer det en stor hund ut genom dörren och rusar mot oss. Jag insåg snabbt att det inte fanns någonstans att gömma sig och om vi sprungit iväg hade det bara triggat hunden att jaga oss. Så vi stannade kvar, jag gäspade och suckade för allt vad jag var värd och tittade åt ett annat håll och tro det eller ej, hunden stoppade ca 1 meter från oss, vände sig om och lunkade iväg!
Det här var en hund som var bra på att läsa signaler, jag var lugn och skickade ut lugnande signaler och det smittade även av sig på Polly. Vi traskade vi vidare men efter en stund var jag tvungen att stanna och hämta andan, hjärtat gick i 180, min reaktion kom efteråt..
Valpar lär sig genom att leka med en stabil och rättvis äldre hund. Polly och Juno röjer runt.
Studera din hund så du lär dig läsa den och kan vara ett stöd när den behöver dig. Här syns tydligt att Juno har ont och att hon ber mig hjälpa henne:
Det gjorde jag förstås och idag är hon frisk men det tog lång tid, mer om det en annan gång.
Ha en trevlig helg och jag hoppas vi syns på lördag på Hundens Dag/Marja
Litteraturtips: I samspråk med hunden/Lugnande signaler - Turid Rugaas
Lexikon i hundspråk - Anders Hallgren
Klickerträning och lugnande signaler - Emma Parsons
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)